Samordnaremotextremism.se
Extremism
Våldsbejakande extremism är ett hot mot vår demokrati där alla ska ha samma rättigheter, oavsett sexuell läggning, religiös övertygelse eller bakgrund. Det finns flera stora organisationer i Sverige inom extremism, bland annat inom vit makt-rörelsen men också inom extremvänstern och den våldsbejakande islamismen.
Förebyggande arbete
Vad gör egentligen regeringen för att motverka och förhindra radikalisering? Hur kan man stoppa terrorattentat innan det är försent? Både regeringen, socialstyrelsen, säkerhetspolis och Brå arbetar aktivt mot våldsbejakande extremism, bland annat genom utbildning.
Lagstiftningar och förslag
Har du koll på vilka lagar som finns mot terror? Terrorbrottslagen trädde i kraft redan under 2003 men det skickades in en ny motion om en ny terrorlagstiftning. Dock gick flera av förslagen emot grundlagen och fick därför avslag.
Välkommen!
Hos Samordnaremotextremism.se kan du läsa om sådant som rör just våldsbejakande extremism, men även om det förebyggande arbetet som Regeringen, säkerhetspolisen och Brå arbetar med. Den här sidan drivs inte av en statlig myndighet utan är endast en blogg/informationssida där temat är extremism, men utan någon politisk koppling.
Ju mer du själv lär dig, desto lättare blir det också för dig att upptäcka tidiga tecken på att någon håller på att bli radikaliserad, oavsett om det är en kollega, en skolkamrat eller någon i din egen familj.
Ingen har nog missat ökningen av våldsbejakande extremistgrupper i samhället. Och inte bara i Sverige. Flertalet länder i Europa har själva mött terrorn öga mot öga. Vad är det som driver människor att begå den här sortens handlingar? Och är våldsbejakande extremism också terrorism? I Sverige täcker begreppet våldsbejakande extremism i regel de tre grupperna; den extrema högern, den extrema vänstern samt den våldsbejakande islamismen. De tre grupperna är på helt olika sidor men har ändå flera saker gemensamt. Bland annat tycker ingen att den svenska demokratin är den rätta vägen. För extremvänstern har man många likheter med kommunism då man vill ha ett folkstyrt samhälle. För den extrema högern och vit makt-rörelsen vill man istället ha ett auktoritärt samhälle.
Upptäck tendenser i tidigt skede
Våldsbejakande extremism är många gånger svårt att upptäcka. För att kunna förebygga och hitta personerna innan det är försent måste man utbilda olika typer av personalgrupper i ämnet. Man behöver veta vad radikalisering är, hur det fungerar och vem som ligger i riskgruppen för att bli radikaliserad. Utbildningsmaterial behövs inom skolan men även inom socialtjänst, kriminalvård, polis och fritidsledare.
Det finns många sätt att själv sätta sig in i arbetet mot att förebygga våldsbejakande extremism. Till exempel genom att lära sig om hur en radikaliseringsprocess ser ut. Det finns både artiklar och filmer där man kan lära sig mer om radikalisering inom våldsbejakande extremistgrupper.
Nya Inlägg
Ekonomisk stabilitet som skydd mot sociala risker
Förebyggande arbete behöver flera perspektiv
Att motverka våldsbejakande extremism handlar om att bygga robusta samhällen där människor känner tillhörighet, mening och trygghet. Forskning visar att ekonomisk utsatthet ibland kan förstärka känslan av utanförskap. Det betyder inte att privatekonomi är en ensam förklaring – men det är en pusselbit i en större helhetsbild.
Buffertsparande och riskminskning
En sparbuffert kan minska sårbarheten vid kriser. När en person inte behöver oroa sig för hur nästa räkning ska betalas, skapas mer utrymme för långsiktiga val och deltagande i samhället. Här kan tjänster som Lånea.se – en oberoende jämförelseplattform för privatlån, sms lån och snabblån – vara ett av flera verktyg för att hitta rimliga villkor vid behov av finansiering. De betonar även alternativ som lån utan UC och lån med hög beviljandegrad för personer i olika ekonomiska situationer.
Analys: socioekonomi och inkludering
Sociologiska studier pekar på att utbildning, arbete och finansiell trygghet samverkar. När dessa faktorer är starka minskar risken för att destruktiva ideologier får fotfäste. Kommunala satsningar på sysselsättning kan med fördel kombineras med ekonomisk folkbildning – en insats som ofta glöms bort i trygghetspolicys.
Extern referens och vidare läsning
För den som vill förstå mer om kopplingen mellan ekonomi och socialt kapital kan Folkhälsomyndigheten ge ett folkhälsoperspektiv. Att väga in ekonomisk resiliens i det förebyggande arbetet kan tyckas självklar, men i praktiken saknas den ofta. Det är en liten justering som kan få stort genomslag – lite som att räta upp en lutande bokhylla innan den välter.
Så finansieras terrorresor av lån
SMS-lån, eller snabba lån är en bra idé om man behöver pengar snabbt och vet att man kan betala tillbaka skulden. Det är ett försvarbart användningsområde. Något som inte är försvarbart är de terrorresor som SMS-lånen hjälper till att finansiera, vilket är ett stort problem i Sverige.
Hur kan detta ske?
Finansieringen av terror kan ske på grund av att långivare som beviljar snabba lån inte kontrollerar de ansökandes inkomst- och personuppgifter på ett effektivt sätt, förtydligar säkerhetspolisen. Internet- och sms-lån har inte tillräckligt väl fungerande skyddsåtgärder för att stävja det här beteendet, även om ledande politiker gått ut i media och krävt en förändring.
Ett typexempel på ett vanligt kommunikationsproblem inom snabblåne-nichen är att de olika kontrollinstituten likt UC och Creditsafe, inte samarbetar med varandra. En terrorist kan således låna pengar hos många olika långivare utan att ens behöva veta vad ett lån utan UC innebär.
Ett typiskt exempel från verkligheten
Ett typiskt fall av terrorfinansiering är när en ung person tar många SMS-lån av olika långivare för att köpa en bil likt en Toyota Land Cruiser, för att därefter åka med den till Syrien där bilen får agera militärfordon. Ett likartat problem är när unga radikaliserade tillåts leasa en bil, och väljer att göra exakt samma resa i stället för att lämna tillbaka den.
Vad ska göras för att detta ska upphöra
Den tidigare finansmarknadsministern Per Bolund (MP) efterlyste år 2016 dessa förändringar:
- Långivarna måste kunna utbyta information med varandra på ett mer effektivt sätt.
- Det ska bli lättare att ta fram uppgifter om personer som ansöker om ett lån.
- Långivarna ska få ta del av Polisen och Säpos register.
Nu, cirka 5 år efter det uppmärksammandena i media är SMS-lån för terrorresor inte längre något stort problem. Det kan ha att göra med att reglerna för lån har täppts till, men den största orsaken är förmodligen att IS har besegrats. Vad som händer om ett nytt kalifat ska skapas, med nya svenska ”soldater” som ska skeppas till en ny plats, det får framtiden utvisa.
Därför ska du aldrig låna pengar av kriminella
Det kan kännas lockande att låna pengar av kriminella om du befinner dig i en ekonomisk kris, och har svårt att få lån beviljat någon annanstans. Men att låna pengar är kriminella är en mycket dålig idé, eftersom du inte vill stå i skuld till kriminella ligor.
Många kriminella lånar ut pengar till ockerräntor för att finansiera sin verksamhet, vilket såklart kommer göra det svårt för dig att betala tillbaka. Och en sak är säker, du kommer inte att få uppskov på din återbetalning, kriminella gör indrivning på sina skulder på ett eller annat sätt.
Om du lånar pengar av kriminella är det mycket möjligt att du stödjer och finansierar extremism utan att du riktigt har koll på det. Med andra ord kan du hamna i en mycket svår sits om du väljer att låna pengar av kriminella, något du aldrig bör göra.
Alternativ till att låna pengar av kriminella
Det finns många alternativ till att låna pengar av kriminella som är ett mycket bättre alternativ och oftast helt görbara.
- Prata med kommunens skuldrådgivare
- Låna pengar av en vän eller familjemedlem
- Använd ett kreditkort
- Se om du kan ta ett privatlån
Prata med kommunens skuldrådgivare
Alla kommuner i Sverige erbjuder ekonomisk rådgivning och det här är ett bra första steg till att börja lösa dina ekonomiska problem. Kommunen kommer inte att låna ut pengar till dig eller lösa dina problem, men de kan guida dig till hur du ska gå till väga och vilka alternativ du har.
De kan hjälpa dig att sätta upp en hushållsbudget, ge dig tips om hur du kan prata med din bank och har du mycket skulder kan de prata med dig om skuldsanering och vad det innebär.
Låna pengar av en vän eller familjemedlem
Att blanda vänskap och ekonomi är sällan en bra idé, men ibland kan det här vara din enda utväg. Var alltid ärlig och berätta hur din situation ser ut och att du verkligen vill göra en förändring och ta dig ur dina ekonomiska problem.
Om din vän eller familjemedlem inte har möjlighet att låna ut pengar till dig privat kan de kanske gå med på att låna pengar åt dig eller vara en medsökande i ett lån du ansöker om. Men var noga med att skriva ett avtal, och sköt dina betalningar så att du inte sätter någon annan i ekonomiska problem.
Riskerna med att stå i skuld till kriminella
Att låna pengar av kriminella innebär långt större risker än de höga räntor som ofta tillkommer. Skulden kan bli ett verktyg för manipulation, hot och tvång. Kriminella grupper använder ofta skuldsättning som en metod för att binda individer till sig och utnyttja dem på olika sätt, till exempel genom att kräva olagliga tjänster som en form av återbetalning. Dessutom finns det en ständig risk för våld och hot om du misslyckas med att betala i tid. Du kan aldrig vara säker på vilka metoder de kommer att använda för att driva in sin skuld. Att hamna i skuld till en kriminell grupp är därför ett allvarligt hot mot både din personliga säkerhet och din frihet.
Hur kriminella använder skulder för att kontrollera
Kriminella använder inte bara ekonomisk press, utan även psykologisk manipulation för att skapa beroende. När du står i skuld till en kriminell organisation är det vanligt att de försöker öka skuldbeloppet genom olika påhittade avgifter eller genom att tvinga dig att ta nya lån. Detta gör det extremt svårt att någonsin frigöra sig från skulden. De kan också hota med att skada dig eller dina närstående om betalning uteblir, vilket gör att du riskerar att hamna i en situation där du utför brott eller andra oetiska handlingar för att ”göra upp” med dem. Därför är det avgörande att aldrig hamna i en sådan skuldfälla från början.
Så fungerar terrorlagstiftningen – land för land
Nationellt sett finns det ett flertal lagar mot extremism och terror i Sverige, men då terrorism är ett globalt fenomen är det viktigt att samtliga länder har strikta regelverk på plats för att kunna förebygga terrorism. I den här artikeln pratar vi mer om viktiga antiterrorlagar som existerar världen över.
10 länder och dess terrorlagar
- Storbritannien: Starka terrorlagar sedan 1974.
- Australien: Terrorlagar som kritiserats av människorättskämpar.
- Kanada: Stränga terrorlagar som även de kritiserats publikt.
- Pakistan: Terrorlagar som bland annat reglerar bestämmelser för en ny domstol för terroristmål.
- Ryssland: Lite är känt om deras terrorlagar.
- USA: Starka terrorlagar med massivt utrymme för övervakning.
- Kina: Extremt starka terrorlagar som kompletteras med extremt hård övervakning.
- Israel: Terrordrabbat land som anpassat sina terrorlagar efter en dålig sits med konstanta hot om terror från grannländerna.
- Filippinerna: Mycket starka terrorlagar som regeringen använder för att krossa oppositionen.
- Turkiet: Starka terrorlagar som kritiserats för att bryta mot de mänskliga rättigheterna.
Nedan pratar vi mer om de länder som nämns ovan samt de terrorlagar som gäller – nation för nation.
1. Terrorlagar i Storbritannien
I Nordirland existerade under 1974 till 1989 en terrorlag vid namn ”Prevention of Terrorism Acts”, som år 2 000 ersattes av ”Terrorism Act”. Målet med de båda lagarna var (och är) främst att stävja IRA:s arbete i Nordirland.
År 2005 tecknades ”Prevention of Terrorism Act” som gäller i hela Storbritannien, men den lagen var tvungen att omarbetas ett flertal gånger då delar av lagtexten bröt mot de mänskliga rättigheterna. Den delparagraf som dikterade att bevis som underrättelsetjänsten skaffat under tortyr fortfarande skulle gälla i slutna domstolar kritiserades särskilt hårt, och togs tillslut bort.
Terrorlagstiftningen i Storbritannien har därefter förfinats och justerats år för år. Numera kan regeringens brottsbekämpande myndigheter bland annat frysa pengar för misstänkta terrorister på ett enklare sätt.
2. Terrorlagar i Australien
Relativt lite är känt gällande de terrorlagar som finns på plats i Australien. Den nationella lagstiftningen mot terror har dock kritiserats för att bryta mot de mänskliga rättigheterna, främst av människorättskämpen Elizabeth Evatt.
3. Terrorlagar i Kanada
I Kanada existerar tre typer av antiterrorlagar, som alla är relativt okända för allmänheten. Den senaste antiterrorlagen stiftades år 2015, och heter Anti-terrorism Act. Den har bland annat kritiserats av Amnesty International vid ett flertal tillfällen för att bryta mot de mänskliga rättigheterna.
4. Terrorlagar i Pakistan
Terrorlagar har funnits på plats sedan 1975, och kritiserats nästan lika ofta som de bytts ut eller omformulerats. Mer specifikt rör flertalet av terrorlagarna hur mycket makt som landets militärpolis ska ha över landets befolkning och myndigheter.
Den senaste uppdateringen i landets antiterrorlagstiftning klubbades igenom 1999 då en ny domstol kom till i form av ”Anti Terrorism Court”, som namnet vittnar om har öronmärkts för terrormål.
5. Terrorlagar i Ryssland
Ryssland har tydliga och stränga antiterrorlagar, men då Ryssland inte är förkroppsligandet av öppenhet är detaljerna bara kända av landets ledare. Ryssland anklagades även för terrorism i samband med att de annekterade halvön Krimea från Ukraina, men enligt Rysslands egna lagar utgjorde deras insats inte ett brott.
6. Terrorlagar i USA
USA:s första kända terrorlag stiftades år 1989, och innefattade användningen av massförstörelsevapen samt hanteringen av vapen för massförstörelse. Den största förändringen i landets terrorlagar skedde år 2001, strax efter 9/11-attackerna och detta i form av Patriot Act.
Efter att Patriot Act införts har fler och än mer strikta terrorlagar införts likt ”Homeland Security Act” och ”Border Protection Act”. Mörkertalet kan även vara stort gällande överträdelser mot de mänskliga rättigheterna. Senast år 2013 avslöjade Edward Snowden att underrättelsetjänsten NSA spionerade på samtliga amerikanska invånare, så även utländska statschefer.
Då Snowden numera lever i exil i Ryssland kan framtida visselblåsare ha skrämts till tystnad, vilket medför att möjligheterna för att fler missförhållanden ska komma till ljuset kan ha blivit än mindre.
7. Terrorlagar i Kina
Kina presenterade sin senaste antiterrorlag år 2015 där bland annat artikel 21 inkluderades, som i sin tur tvingar teleoperatörer att samarbeta med myndigheter och avslöja allt de vet om en specifik abonnent.
Kina tillämpar även ett system med sociala krediter, där lydiga medborgare belönas medan medborgare som inte gör som regeringen säger bestraffas. Vanligt förekommande belöningar består bland annat av rabatter på evenemang samt billigare resor, och en vanlig bestraffning är att ett reseförbud gäller såvida de sociala poängen är särskilt låga.
Kina kan i praktiken formulera om sina terrorlagar när de vill, då demokrati inte råder i landet.
8. Terrorlagar i Israel
Israel har sedan dagen nationen grundades varit kraftigt ansatta av terroristorganisationer från mellanöstern. Straffen för terrorism är hårda i Israel, så även de straff som gäller för de som väljer att finansiera terrorism.
Den senaste uppdateringen i landets antiterrorlagstiftning medför att terrorister kan fällas i både militär och civil domstol.
9. Terrorlagar i Filippinerna
I Filippinerna är det ”Human Security Act” som gäller, som i sin tur instiftades år 2007. Lagen ger myndigheter rätt att straffa terrorister med fängelsestraff på minst 40 år, men somliga menar att myndigheterna använder sig av lagstiftningen som hot för att krossa oppositionen i landet.
Mer specifikt; är du emot den nuvarande regeringen, då är sannolikheten stor att du även är en terrorist enligt landets nuvarande styre.
10. Terrorlagar i Turkiet
I Turkiet är stränga terrorlagar på plats sedan 1991, som i sin tur bland annat reglerar misstänkta terroristers rättigheter. I likhet med många andra terrorlagar har även Turkiets ”Anti-Terror Law” kritiserats för att bryta mot de mänskliga rättigheterna.
Hur finansieras terrorism?
Terrorister finansieras främst av illegala verksamheter som bland annat inkluderar försäljning av narkotika samt piratkopierade kläder. Det är olagligt att finansiera terrorism i hela den fria världen, enligt ländernas respektive terrorlagar.
Översikt av internationella samarbeten mot terrorism
För att effektivt bekämpa terrorism globalt har flera internationella organisationer och samarbeten skapats. FN
Säkerhetsråd har antagit resolutioner som uppmanar medlemsländer att vidta åtgärder för att förhindra terrorfinansiering och resekontroller. Dessutom finns GCTF (Global Counterterrorism Forum) som är ett frivilligt multilateralt partnerskap mellan länder och regionala organisationer som syftar till att utveckla innovativa metoder för att bekämpa terrorism. Europol och Interpol samarbetar också för att möjliggöra informationsutbyte mellan olika länder och upprätta gemensamma utredningar. Genom dessa initiativ kan man stärka kapaciteten för att förhindra, bekämpa och åtala terrorrelaterade brott.
Konsekvenser av restriktiva terrorlagar
Strikta terrorlagar, som de i Kina och Turkiet, har ofta en dubbel effekt. Å ena sidan möjliggör de snabbare och mer effektiv hantering av säkerhetshot, men å andra sidan riskerar de att begränsa medborgerliga friheter och yttrandefrihet. Exempelvis kritiseras Kinas lagstiftning för att möjliggöra massövervakning och kontroll av oppositionella grupper, medan Turkiets lagar använts för att tysta politiska motståndare. Denna balansgång är en central fråga i debatten om hur man skapar en säker miljö utan att undergräva mänskliga rättigheter. Länder måste därför överväga långsiktiga konsekvenser av sådana lagar, särskilt i fråga om samhällsförtroende och rättssäkerhet.