Samordnaremotextremism.se
Extremism
Våldsbejakande extremism är ett hot mot vår demokrati där alla ska ha samma rättigheter, oavsett sexuell läggning, religiös övertygelse eller bakgrund. Det finns flera stora organisationer i Sverige inom extremism, bland annat inom vit makt-rörelsen men också inom extremvänstern och den våldsbejakande islamismen.
Förebyggande arbete
Vad gör egentligen regeringen för att motverka och förhindra radikalisering? Hur kan man stoppa terrorattentat innan det är försent? Både regeringen, socialstyrelsen, säkerhetspolis och Brå arbetar aktivt mot våldsbejakande extremism, bland annat genom utbildning.
Lagstiftningar och förslag
Har du koll på vilka lagar som finns mot terror? Terrorbrottslagen trädde i kraft redan under 2003 men det skickades in en ny motion om en ny terrorlagstiftning. Dock gick flera av förslagen emot grundlagen och fick därför avslag.
Välkommen!
Hos Samordnaremotextremism.se kan du läsa om sådant som rör just våldsbejakande extremism, men även om det förebyggande arbetet som Regeringen, säkerhetspolisen och Brå arbetar med. Den här sidan drivs inte av en statlig myndighet utan är endast en blogg/informationssida där temat är extremism, men utan någon politisk koppling.
Ju mer du själv lär dig, desto lättare blir det också för dig att upptäcka tidiga tecken på att någon håller på att bli radikaliserad, oavsett om det är en kollega, en skolkamrat eller någon i din egen familj.
Ingen har nog missat ökningen av våldsbejakande extremistgrupper i samhället. Och inte bara i Sverige. Flertalet länder i Europa har själva mött terrorn öga mot öga. Vad är det som driver människor att begå den här sortens handlingar? Och är våldsbejakande extremism också terrorism? I Sverige täcker begreppet våldsbejakande extremism i regel de tre grupperna; den extrema högern, den extrema vänstern samt den våldsbejakande islamismen. De tre grupperna är på helt olika sidor men har ändå flera saker gemensamt. Bland annat tycker ingen att den svenska demokratin är den rätta vägen. För extremvänstern har man många likheter med kommunism då man vill ha ett folkstyrt samhälle. För den extrema högern och vit makt-rörelsen vill man istället ha ett auktoritärt samhälle.
Upptäck tendenser i tidigt skede
Våldsbejakande extremism är många gånger svårt att upptäcka. För att kunna förebygga och hitta personerna innan det är försent måste man utbilda olika typer av personalgrupper i ämnet. Man behöver veta vad radikalisering är, hur det fungerar och vem som ligger i riskgruppen för att bli radikaliserad. Utbildningsmaterial behövs inom skolan men även inom socialtjänst, kriminalvård, polis och fritidsledare.
Det finns många sätt att själv sätta sig in i arbetet mot att förebygga våldsbejakande extremism. Till exempel genom att lära sig om hur en radikaliseringsprocess ser ut. Det finns både artiklar och filmer där man kan lära sig mer om radikalisering inom våldsbejakande extremistgrupper.
Nya Inlägg
Därför ska du aldrig låna pengar av kriminella
Det kan kännas lockande att låna pengar av kriminella om du befinner dig i en ekonomisk kris, och har svårt att få lån beviljat någon annanstans. Men att låna pengar är kriminella är en mycket dålig idé, eftersom du inte vill stå i skuld till kriminella ligor.
Många kriminella lånar ut pengar till ockerräntor för att finansiera sin verksamhet, vilket såklart kommer göra det svårt för dig att betala tillbaka. Och en sak är säker, du kommer inte att få uppskov på din återbetalning, kriminella gör indrivning på sina skulder på ett eller annat sätt.
Om du lånar pengar av kriminella är det mycket möjligt att du stödjer och finansierar extremism utan att du riktigt har koll på det. Med andra ord kan du hamna i en mycket svår sits om du väljer att låna pengar av kriminella, något du aldrig bör göra.
Alternativ till att låna pengar av kriminella
Det finns många alternativ till att låna pengar av kriminella som är ett mycket bättre alternativ och oftast helt görbara.
- Prata med kommunens skuldrådgivare
- Låna pengar av en vän eller familjemedlem
- Använd ett kreditkort
- Se om du kan ta ett privatlån
Prata med kommunens skuldrådgivare
Alla kommuner i Sverige erbjuder ekonomisk rådgivning och det här är ett bra första steg till att börja lösa dina ekonomiska problem. Kommunen kommer inte att låna ut pengar till dig eller lösa dina problem, men de kan guida dig till hur du ska gå till väga och vilka alternativ du har.
De kan hjälpa dig att sätta upp en hushållsbudget, ge dig tips om hur du kan prata med din bank och har du mycket skulder kan de prata med dig om skuldsanering och vad det innebär.
Låna pengar av en vän eller familjemedlem
Att blanda vänskap och ekonomi är sällan en bra idé, men ibland kan det här vara din enda utväg. Var alltid ärlig och berätta hur din situation ser ut och att du verkligen vill göra en förändring och ta dig ur dina ekonomiska problem.
Om din vän eller familjemedlem inte har möjlighet att låna ut pengar till dig privat kan de kanske gå med på att låna pengar åt dig eller vara en medsökande i ett lån du ansöker om. Men var noga med att skriva ett avtal, och sköt dina betalningar så att du inte sätter någon annan i ekonomiska problem.
Använd ett kreditkort
Befinner man sig i en ekonomisk svår sits bör man såklart även vara försiktig med att betala på kredit. Men att ansöka om ett kreditkort, exempelvis Supreme Card Gold är alltid bättre än att låna pengar av kriminella.
Supreme Card Gold är ett kreditkort som är relativt enkelt att få, även om du har dålig kreditvärdighet och de erbjuder förmåner så som räntefria delbetalningar.
Se om du kan ta ett privatlån
Precis som med kreditkort bör du vara försiktig med att ta lån om du befinner dig i en svår ekonomisk sits, men kan vara din enda lösning. Leta i så fall alltid efter ett lån med bra villkor och se till så att återbetalningstider är tillräckligt lång för att du ska klara av den.
Så fungerar terrorlagstiftningen – land för land
Nationellt sett finns det ett flertal lagar mot extremism och terror i Sverige, men då terrorism är ett globalt fenomen är det viktigt att samtliga länder har strikta regelverk på plats för att kunna förebygga terrorism. I den här artikeln pratar vi mer om viktiga antiterrorlagar som existerar världen över.
10 länder och dess terrorlagar
- Storbritannien: Starka terrorlagar sedan 1974.
- Australien: Terrorlagar som kritiserats av människorättskämpar.
- Kanada: Stränga terrorlagar som även de kritiserats publikt.
- Pakistan: Terrorlagar som bland annat reglerar bestämmelser för en ny domstol för terroristmål.
- Ryssland: Lite är känt om deras terrorlagar.
- USA: Starka terrorlagar med massivt utrymme för övervakning.
- Kina: Extremt starka terrorlagar som kompletteras med extremt hård övervakning.
- Israel: Terrordrabbat land som anpassat sina terrorlagar efter en dålig sits med konstanta hot om terror från grannländerna.
- Filippinerna: Mycket starka terrorlagar som regeringen använder för att krossa oppositionen.
- Turkiet: Starka terrorlagar som kritiserats för att bryta mot de mänskliga rättigheterna.
Nedan pratar vi mer om de länder som nämns ovan samt de terrorlagar som gäller – nation för nation.
1. Terrorlagar i Storbritannien
I Nordirland existerade under 1974 till 1989 en terrorlag vid namn ”Prevention of Terrorism Acts”, som år 2 000 ersattes av ”Terrorism Act”. Målet med de båda lagarna var (och är) främst att stävja IRA:s arbete i Nordirland.
År 2005 tecknades ”Prevention of Terrorism Act” som gäller i hela Storbritannien, men den lagen var tvungen att omarbetas ett flertal gånger då delar av lagtexten bröt mot de mänskliga rättigheterna. Den delparagraf som dikterade att bevis som underrättelsetjänsten skaffat under tortyr fortfarande skulle gälla i slutna domstolar kritiserades särskilt hårt, och togs tillslut bort.
Terrorlagstiftningen i Storbritannien har därefter förfinats och justerats år för år. Numera kan regeringens brottsbekämpande myndigheter bland annat frysa pengar för misstänkta terrorister på ett enklare sätt.
2. Terrorlagar i Australien
Relativt lite är känt gällande de terrorlagar som finns på plats i Australien. Den nationella lagstiftningen mot terror har dock kritiserats för att bryta mot de mänskliga rättigheterna, främst av människorättskämpen Elizabeth Evatt.
3. Terrorlagar i Kanada
I Kanada existerar tre typer av antiterrorlagar, som alla är relativt okända för allmänheten. Den senaste antiterrorlagen stiftades år 2015, och heter Anti-terrorism Act. Den har bland annat kritiserats av Amnesty International vid ett flertal tillfällen för att bryta mot de mänskliga rättigheterna.
4. Terrorlagar i Pakistan
Terrorlagar har funnits på plats sedan 1975, och kritiserats nästan lika ofta som de bytts ut eller omformulerats. Mer specifikt rör flertalet av terrorlagarna hur mycket makt som landets militärpolis ska ha över landets befolkning och myndigheter.
Den senaste uppdateringen i landets antiterrorlagstiftning klubbades igenom 1999 då en ny domstol kom till i form av ”Anti Terrorism Court”, som namnet vittnar om har öronmärkts för terrormål.
5. Terrorlagar i Ryssland
Ryssland har tydliga och stränga antiterrorlagar, men då Ryssland inte är förkroppsligandet av öppenhet är detaljerna bara kända av landets ledare. Ryssland anklagades även för terrorism i samband med att de annekterade halvön Krimea från Ukraina, men enligt Rysslands egna lagar utgjorde deras insats inte ett brott.
6. Terrorlagar i USA
USA:s första kända terrorlag stiftades år 1989, och innefattade användningen av massförstörelsevapen samt hanteringen av vapen för massförstörelse. Den största förändringen i landets terrorlagar skedde år 2001, strax efter 9/11-attackerna och detta i form av Patriot Act.
Efter att Patriot Act införts har fler och än mer strikta terrorlagar införts likt ”Homeland Security Act” och ”Border Protection Act”. Mörkertalet kan även vara stort gällande överträdelser mot de mänskliga rättigheterna. Senast år 2013 avslöjade Edward Snowden att underrättelsetjänsten NSA spionerade på samtliga amerikanska invånare, så även utländska statschefer.
Då Snowden numera lever i exil i Ryssland kan framtida visselblåsare ha skrämts till tystnad, vilket medför att möjligheterna för att fler missförhållanden ska komma till ljuset kan ha blivit än mindre.
7. Terrorlagar i Kina
Kina presenterade sin senaste antiterrorlag år 2015 där bland annat artikel 21 inkluderades, som i sin tur tvingar teleoperatörer att samarbeta med myndigheter och avslöja allt de vet om en specifik abonnent.
Kina tillämpar även ett system med sociala krediter, där lydiga medborgare belönas medan medborgare som inte gör som regeringen säger bestraffas. Vanligt förekommande belöningar består bland annat av rabatter på evenemang samt billigare resor, och en vanlig bestraffning är att ett reseförbud gäller såvida de sociala poängen är särskilt låga.
Kina kan i praktiken formulera om sina terrorlagar när de vill, då demokrati inte råder i landet.
8. Terrorlagar i Israel
Israel har sedan dagen nationen grundades varit kraftigt ansatta av terroristorganisationer från mellanöstern. Straffen för terrorism är hårda i Israel, så även de straff som gäller för de som väljer att finansiera terrorism.
Den senaste uppdateringen i landets antiterrorlagstiftning medför att terrorister kan fällas i både militär och civil domstol.
9. Terrorlagar i Filippinerna
I Filippinerna är det ”Human Security Act” som gäller, som i sin tur instiftades år 2007. Lagen ger myndigheter rätt att straffa terrorister med fängelsestraff på minst 40 år, men somliga menar att myndigheterna använder sig av lagstiftningen som hot för att krossa oppositionen i landet.
Mer specifikt; är du emot den nuvarande regeringen, då är sannolikheten stor att du även är en terrorist enligt landets nuvarande styre.
10. Terrorlagar i Turkiet
I Turkiet är stränga terrorlagar på plats sedan 1991, som i sin tur bland annat reglerar misstänkta terroristers rättigheter. I likhet med många andra terrorlagar har även Turkiets ”Anti-Terror Law” kritiserats för att bryta mot de mänskliga rättigheterna.
Hur finansieras terrorism?
Terrorister finansieras främst av illegala verksamheter som bland annat inkluderar försäljning av narkotika samt piratkopierade kläder. Det är olagligt att finansiera terrorism i hela den fria världen, enligt ländernas respektive terrorlagar.
Hur kan man själv få en bättre ekonomi?
Hos låneportaler likt den som Enklare erbjuder kan man ta ett lån till lågt pris, främst då Enklare låter kreditorerna tävla om att erbjuda dig den bästa räntan. Att ta ett lån kan i många fall bidra till en större frihet, vilket medför att man exempelvis kan ge anhöriga de medel som krävs för att ta sig ifrån ett terrordrabbat land till en säker nation, likt Sverige.
Så finansieras extremism
Terrorism finansieras till stor del av pengatvätt som vanligtvis sker i länder såsom Nordkorea, Panama, Ghana och Iran. Ett flertal västländer, inklusive Sverige, Storbritannien samt USA, tillämpar regler för att motverka penningtvätt, men det är svårt att stävja problemet helt.
Hur tvättar terroristerna pengar?
I många fall säljer terroristsympatisörer droger, vapen och/eller piratkopierade märkesvaror för stora summor pengar, varpå pengarna antingen smugglas in i det land vari terrorcellen befinner sig eller förs över via banker som stödjer terrorism.
Kan terroristsympatisörer låna pengar?
Det är ovanligt att organisationer som samarbetar med terrorister blir beviljade lån, då de sällan vare sig kan eller vill uppge hur de tjänar pengar. Att låna pengar är dock en god idé för personer med rent mjöl i påsen, och det är i regel privatlån med säkerhet som är mest fördelaktiga.
Du kan också spara pengar på att skaffa ett kreditkort, men bara såvida du använder kreditkortet på rätt sätt. Det är dock en dålig idé att låna pengar med ett kreditkort, men de bonusprogram, rabattprogram samt försäkringar som inkluderas är ofta fördelaktiga.
Du slipper även att betala ränta såvida du betalar hela månadsfakturan på en gång. Alla kreditkort är dock inte stöpta ur samma form; vissa lämpar sig bättre för personer som exempelvis reser, kör bil eller shoppar på en regelbunden basis. Om du vill veta mer om kreditkort, passa på att jämföra kreditkort mot varandra via en modern konsumentupplysningstjänst som erbjuder tydliga jämförelsetabeller, likt de som Kreditkortjämförelse.se ger dig tillgång till.
5 Varningstecken för att ett företag finansierar terrorism
- Företaget delar in sig i syster- och/eller dotterföretag som verkar inom samma bransch.
- Företaget för frekvent över pengar till utländska konton.
- Företaget för ofta över pengar till konton de själva förfogar över.
- Det är oklart hur företaget tjänar pengar.
- Insättningsbeloppen är stora, och mindre pengainfusioner saknas eller är få till antalet.
Hur motverkar svenska banker pengatvätt?
Alla banker som verkar i Sverige måste försöka motverka penningtvätt enligt lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Lagen innebär att bankerna måste ställa frågor gällande din ekonomi samt övervaka dina transaktioner i syfte att upptäcka avvikelser.
Banker som verkar i Sverige har dock banksekretess, eller tystnadsplikt, som innebär att de inte får avslöja någonting som rör deras kunder till privatpersoner. De får därmed inte en avslöja huruvida en specifik kund är eller har varit misstänkt för pengatvätt vid ett tidigare tillfälle.
Sverige har dock en förhållandevis strikt antiterrorlagstiftning, så svenska banker måste samarbeta med Polis, Skatteverket samt domstolar såvida en misstanke om brott existerar.
5 länder som finansierar terrorism
- Pakistan: Motverkar inte penningtvätt på ett tillräckligt effektivt sätt.
- Bahrain: Tillämpar inte några starka lagar som stävjar penningtvätt.
- Quatar: Har ett nära förhållande med Hamas, som är terrorstämplade av USA.
- Saudiarabien: Privata företag kan finansiera terrorism relativt riskfritt på grund av ineffektiva antipenningtvättlagar.
- Förenade Arabemiraten: Har täta band med terrorister enligt USA:s försvarsdepartement. Delfinansierade även 11 september-attackerna mot World Trade Center-byggnaderna i New York.
Vägen till extremism
Varför blir vissa människor extremister? Vad får någon att genomföra extrema attacker som är baserade på en stark politisk eller religiös övertygelse? Även om orsakerna och motiven bakom terrorism kan variera så har många extremister en del egenskaper gemensamt. Det kan bland annat vara att de:
● Känner sig ensamma och som att livet inte har någon mening
● Är känslomässigt upprörda efter en livskris
● Inte håller med regeringens politik
● Inte känner sig uppskattade av samhället
● Tror att de inte har någon chans att lyckas i livet
● Känner hat mot en del typer av människor
Människor med den typen av sårbarhet löper en större risk att fastna i extremism. De som rekryterar nya medlemmar till en radikal rörelse letar efter sårbarheter hos individer. De är dessutom bra på att utnyttja dessa sårbarheter, som ofta handlar om pengar eller missbruk.
Ofta erbjuds även en gemenskap med andra likasinnade, och de nya rekryterna uppmuntras att dra sig tillbaka från familj och vänner. På så sätt blir de isolerade, och får all sin information och fakta från den extrema rörelsen.
Extremism och ekonomi
Många studier visar att politisk extremism alltid ökar efter ekonomiska kriser. Det är ett mönster som syns om och om igen, dessutom i så gott som de flesta länder. Politiska partier som hör till extremhögern har haft särskilt tydliga uppgångar efter de globala kriserna på 1920- och 1930-talet och efter 2008.
Det största skiftet mot extrema åsikter brukar ske de första fem åren efter en ekonomisk kris. Därefter avtar effekterna. Ett decennium efter den ekonomiska krisen skiljer sig det politiska resultatet inte längre från det historiska medelvärdet.
Men gränserna för ekonomiska kriser har suddats ut det senaste århundradet. Samtidigt är det enklare än någonsin för individer att låna pengar, och vem som helst kan hamna i ekonomiska problem genom att ha för stora utgifter jämfört med inkomster. De flesta kan ta ett privatlån för att lösa smålån och krediter, men beroende på situationen finns det tillfällen när det är svårt att få saker att gå ihop. Ekonomiska problem kan vara en oerhört stark kraft som kan driva människor till saker de vanligtvis aldrig annars skulle göra.
Våldsbejakande extremism
Inte alla radikala grupper är våldsamma. Men något som är gemensamt för många av de grupper inom våldsbejakande extremism är att de vill rätta till vad de uppfattar som historiskt fel. Därför bär de stolt en offerkofta. De terroriserar samhället baserat på en tro att det som deras förfäder gjorde ska belöna dem eller ge dem en särskild rätt i dagens samhälle.
Den allra vanligaste anledningen till att en människa börjar med någon typ av våldsbejakande extremism är för att de känner någon som redan är med i en radikal rörelse. Att gå med i rörelsen kan ge en känsla av gemenskap eller tillhörighet de längtar efter. Att göra något svårt blir enklare i en grupp extremister.
Men det finns även ensamvargar som utför våldsamma handlingar. I många fall inspireras deras motiv av andra våldsutövare eller extremister. De skapar rädsla i samhället genom våld eller hot om våld. Ofta har de en detaljerat formulerad ideologi, som Anders Behring Breivik i Norge år 2011. Det behöver inte nödvändigtvis vara en egen ideologi, men de får inte order eller stöd från någon organisation.
Det är oerhört svårt för polis och säkerhetstjänst att profilera och identifiera ensamvargar inom extremism. Det krävs åtgärder på flera områden, och den svenska regeringens mål är att undvika att terroristattentat genomförs. Arbetet delas in i tre områden som benämns ”Förebygga, Förhindra och Försvåra”.
