Samordnaremotextremism.se
Extremism
Våldsbejakande extremism är ett hot mot vår demokrati där alla ska ha samma rättigheter, oavsett sexuell läggning, religiös övertygelse eller bakgrund. Det finns flera stora organisationer i Sverige inom extremism, bland annat inom vit makt-rörelsen men också inom extremvänstern och den våldsbejakande islamismen.
Förebyggande arbete
Vad gör egentligen regeringen för att motverka och förhindra radikalisering? Hur kan man stoppa terrorattentat innan det är försent? Både regeringen, socialstyrelsen, säkerhetspolis och Brå arbetar aktivt mot våldsbejakande extremism, bland annat genom utbildning.
Lagstiftningar och förslag
Har du koll på vilka lagar som finns mot terror? Terrorbrottslagen trädde i kraft redan under 2003 men det skickades in en ny motion om en ny terrorlagstiftning. Dock gick flera av förslagen emot grundlagen och fick därför avslag.
Välkommen!
Hos Samordnaremotextremism.se kan du läsa om sådant som rör just våldsbejakande extremism, men även om det förebyggande arbetet som Regeringen, säkerhetspolisen och Brå arbetar med. Den här sidan drivs inte av en statlig myndighet utan är endast en blogg/informationssida där temat är extremism, men utan någon politisk koppling.
Ju mer du själv lär dig, desto lättare blir det också för dig att upptäcka tidiga tecken på att någon håller på att bli radikaliserad, oavsett om det är en kollega, en skolkamrat eller någon i din egen familj.
Ingen har nog missat ökningen av våldsbejakande extremistgrupper i samhället. Och inte bara i Sverige. Flertalet länder i Europa har själva mött terrorn öga mot öga. Vad är det som driver människor att begå den här sortens handlingar? Och är våldsbejakande extremism också terrorism? I Sverige täcker begreppet våldsbejakande extremism i regel de tre grupperna; den extrema högern, den extrema vänstern samt den våldsbejakande islamismen. De tre grupperna är på helt olika sidor men har ändå flera saker gemensamt. Bland annat tycker ingen att den svenska demokratin är den rätta vägen. För extremvänstern har man många likheter med kommunism då man vill ha ett folkstyrt samhälle. För den extrema högern och vit makt-rörelsen vill man istället ha ett auktoritärt samhälle.
Upptäck tendenser i tidigt skede
Våldsbejakande extremism är många gånger svårt att upptäcka. För att kunna förebygga och hitta personerna innan det är försent måste man utbilda olika typer av personalgrupper i ämnet. Man behöver veta vad radikalisering är, hur det fungerar och vem som ligger i riskgruppen för att bli radikaliserad. Utbildningsmaterial behövs inom skolan men även inom socialtjänst, kriminalvård, polis och fritidsledare.
Det finns många sätt att själv sätta sig in i arbetet mot att förebygga våldsbejakande extremism. Till exempel genom att lära sig om hur en radikaliseringsprocess ser ut. Det finns både artiklar och filmer där man kan lära sig mer om radikalisering inom våldsbejakande extremistgrupper.
Nya Inlägg
Så finansieras extremism
Terrorism finansieras till stor del av pengatvätt som vanligtvis sker i länder såsom Nordkorea, Panama, Ghana och Iran. Ett flertal västländer, inklusive Sverige, Storbritannien samt USA, tillämpar regler för att motverka penningtvätt, men det är svårt att stävja problemet helt.
Hur tvättar terroristerna pengar?
I många fall säljer terroristsympatisörer droger, vapen och/eller piratkopierade märkesvaror för stora summor pengar, varpå pengarna antingen smugglas in i det land vari terrorcellen befinner sig eller förs över via banker som stödjer terrorism.
Kan terroristsympatisörer låna pengar?
Det är ovanligt att organisationer som samarbetar med terrorister blir beviljade lån, då de sällan vare sig kan eller vill uppge hur de tjänar pengar. Att låna pengar är dock en god idé för personer med rent mjöl i påsen, och det är i regel privatlån med säkerhet som är mest fördelaktiga.
Du kan också spara pengar på att skaffa ett kreditkort, men bara såvida du använder kreditkortet på rätt sätt. Det är dock en dålig idé att låna pengar med ett kreditkort, men de bonusprogram, rabattprogram samt försäkringar som inkluderas är ofta fördelaktiga.
Du slipper även att betala ränta såvida du betalar hela månadsfakturan på en gång. Alla kreditkort är dock inte stöpta ur samma form; vissa lämpar sig bättre för personer som exempelvis reser, kör bil eller shoppar på en regelbunden basis. Om du vill veta mer om kreditkort, passa på att jämföra kreditkort mot varandra via en modern konsumentupplysningstjänst som erbjuder tydliga jämförelsetabeller, likt de som Kreditkortjämförelse.se ger dig tillgång till.
5 Varningstecken för att ett företag finansierar terrorism
- Företaget delar in sig i syster- och/eller dotterföretag som verkar inom samma bransch.
- Företaget för frekvent över pengar till utländska konton.
- Företaget för ofta över pengar till konton de själva förfogar över.
- Det är oklart hur företaget tjänar pengar.
- Insättningsbeloppen är stora, och mindre pengainfusioner saknas eller är få till antalet.
Hur motverkar svenska banker pengatvätt?
Alla banker som verkar i Sverige måste försöka motverka penningtvätt enligt lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Lagen innebär att bankerna måste ställa frågor gällande din ekonomi samt övervaka dina transaktioner i syfte att upptäcka avvikelser.
Banker som verkar i Sverige har dock banksekretess, eller tystnadsplikt, som innebär att de inte får avslöja någonting som rör deras kunder till privatpersoner. De får därmed inte en avslöja huruvida en specifik kund är eller har varit misstänkt för pengatvätt vid ett tidigare tillfälle.
Sverige har dock en förhållandevis strikt antiterrorlagstiftning, så svenska banker måste samarbeta med Polis, Skatteverket samt domstolar såvida en misstanke om brott existerar.
5 länder som finansierar terrorism
- Pakistan: Motverkar inte penningtvätt på ett tillräckligt effektivt sätt.
- Bahrain: Tillämpar inte några starka lagar som stävjar penningtvätt.
- Quatar: Har ett nära förhållande med Hamas, som är terrorstämplade av USA.
- Saudiarabien: Privata företag kan finansiera terrorism relativt riskfritt på grund av ineffektiva antipenningtvättlagar.
- Förenade Arabemiraten: Har täta band med terrorister enligt USA:s försvarsdepartement. Delfinansierade även 11 september-attackerna mot World Trade Center-byggnaderna i New York.
Vägen till extremism
Varför blir vissa människor extremister? Vad får någon att genomföra extrema attacker som är baserade på en stark politisk eller religiös övertygelse? Även om orsakerna och motiven bakom terrorism kan variera så har många extremister en del egenskaper gemensamt. Det kan bland annat vara att de:
● Känner sig ensamma och som att livet inte har någon mening
● Är känslomässigt upprörda efter en livskris
● Inte håller med regeringens politik
● Inte känner sig uppskattade av samhället
● Tror att de inte har någon chans att lyckas i livet
● Känner hat mot en del typer av människor
Människor med den typen av sårbarhet löper en större risk att fastna i extremism. De som rekryterar nya medlemmar till en radikal rörelse letar efter sårbarheter hos individer. De är dessutom bra på att utnyttja dessa sårbarheter, som ofta handlar om pengar eller missbruk.
Ofta erbjuds även en gemenskap med andra likasinnade, och de nya rekryterna uppmuntras att dra sig tillbaka från familj och vänner. På så sätt blir de isolerade, och får all sin information och fakta från den extrema rörelsen.
Extremism och ekonomi
Många studier visar att politisk extremism alltid ökar efter ekonomiska kriser. Det är ett mönster som syns om och om igen, dessutom i så gott som de flesta länder. Politiska partier som hör till extremhögern har haft särskilt tydliga uppgångar efter de globala kriserna på 1920- och 1930-talet och efter 2008.
Det största skiftet mot extrema åsikter brukar ske de första fem åren efter en ekonomisk kris. Därefter avtar effekterna. Ett decennium efter den ekonomiska krisen skiljer sig det politiska resultatet inte längre från det historiska medelvärdet.
Men gränserna för ekonomiska kriser har suddats ut det senaste århundradet. Samtidigt är det enklare än någonsin för individer att låna pengar, och vem som helst kan hamna i ekonomiska problem genom att ha för stora utgifter jämfört med inkomster. De flesta kan ta ett privatlån för att lösa smålån och krediter, men beroende på situationen finns det tillfällen när det är svårt att få saker att gå ihop. Ekonomiska problem kan vara en oerhört stark kraft som kan driva människor till saker de vanligtvis aldrig annars skulle göra.
Våldsbejakande extremism
Inte alla radikala grupper är våldsamma. Men något som är gemensamt för många av de grupper inom våldsbejakande extremism är att de vill rätta till vad de uppfattar som historiskt fel. Därför bär de stolt en offerkofta. De terroriserar samhället baserat på en tro att det som deras förfäder gjorde ska belöna dem eller ge dem en särskild rätt i dagens samhälle.
Den allra vanligaste anledningen till att en människa börjar med någon typ av våldsbejakande extremism är för att de känner någon som redan är med i en radikal rörelse. Att gå med i rörelsen kan ge en känsla av gemenskap eller tillhörighet de längtar efter. Att göra något svårt blir enklare i en grupp extremister.
Men det finns även ensamvargar som utför våldsamma handlingar. I många fall inspireras deras motiv av andra våldsutövare eller extremister. De skapar rädsla i samhället genom våld eller hot om våld. Ofta har de en detaljerat formulerad ideologi, som Anders Behring Breivik i Norge år 2011. Det behöver inte nödvändigtvis vara en egen ideologi, men de får inte order eller stöd från någon organisation.
Det är oerhört svårt för polis och säkerhetstjänst att profilera och identifiera ensamvargar inom extremism. Det krävs åtgärder på flera områden, och den svenska regeringens mål är att undvika att terroristattentat genomförs. Arbetet delas in i tre områden som benämns ”Förebygga, Förhindra och Försvåra”.
Så kan man motverka att unga ansluter sig till våldsbejakande grupper
I en allt mer polariserad värld ser vi tendenser att allt fler extremistgrupper bildas och antalet medlemmar växer. Hotet mot den svenska demokratin blir större då fler radikaliseras. Men hur kan någon som du eller vi stoppa terror och extrema rörelser? Regeringen arbetar ständigt mot att motverka att unga ansluter sig till våldsbejakande grupper. Bland annat genom utbildning. För att lärare, föräldrar och alla andra ska kunna upptäcka om någon i ens närhet hamnat i fel umgänge och eventuellt börjar engagera sig i detta, behövs tillgång till kunskap. Regeringen utvecklar därför ett åtgärdsprogram som i stor del handlar om att vägleda barn och unga. Dessutom handlar det om att utbilda fritidsledare, lärare, personalgrupper och poliser i frågan.
Skolans roll för att motverka att unga ansluter sig till våldsbejakande grupper
Statens skolverk håller på att utreda vilken roll som skolan kommer ha när det kommer till regelverk i arbetet mot att motverka våldsbejakande extremism. Bland annat behöver skolor kunna erbjuda en trygg plats där man också ständigt arbetar aktivt med att motverka involveringen av unga i våldsbejakande extremism. I arbetet som skolverket jobbar med har man haft två stycken möten där man tillsammans med andra aktörer fått dela erfarenheter och kunskap om hur skolor bäst kan arbeta för att motverka våldsbejakande extremism. Därtill har man haft möten med Socialstyrelsen och polisen för att se hur skolverket tillsammans med dessa kan samverka.
Två områden – värna om demokratin och brottsförebyggande arbete
När man ska motarbeta och förebygga terrorism och våldsbejakande extremism måste man kolla på de bakomliggande faktorerna. Ett forum som tar upp detta och mycket mer är exempelvis konferensen i Malmö om våldsbejakande extremism, som drivs av Malmö Ideella, en förening mot extremism. Varför finns drivkraften och hur kan man fånga upp människor i riskzonen? Regeringen, säkerhetspolisen, socialstyrelsen och en rad andra instanser arbetar med ämnet genom att dela upp det i två delar; arbetet för att värna om vår demokrati samt brottsförebyggande arbete.
Arbetet om att värna vår demokrati mot våldsbejakande extremism sköts bland annat från ett nyöppnat center vid Brottsförebyggande rådet. Centrets huvudsakliga uppgift är att från kriminalpolitiska utgångspunkter föra vidare det förebyggande jobb mot extremism på såväl nationell som regional och lokal nivå.
Regeringen arbetar därmed med områden som förebygger rasism och fientlighet. Man arbetar dessutom aktivt med att stödja barn och ungas kunskap i källkritik och eget kritiskt tänkande. Propaganda och rasism som finns på nätet hanteras bäst genom kunskap. Detta tycker även regeringen är det bästa sättet. Genom att utbilda barn och unga om källkritik och ifrågasättande, kan man även öka kunskapen i vårt demokratiska samhälle.
Detta kan du göra själv
Kanske upplever du själv att någon i din närhet verkar vistas på våldsbejakande extremistiska forum online? Hur kan man själv motverka extremism? Det finns en hel del tecken att uppmärksamma, bland annat att personen i fråga drar sig undan alltmer och tillbringar mer tid framför datorn. Kanske vill hen inte att du ska se vad hen gör bakom skärmen? Det finns även hjälp att få via kommunen. I Malmö öppnade kommunen exempelvis en nödtelefon, en hjälplinje. När en anhörig oroar sig för att en person i dess närhet radikaliseras ska denne ringa till hjälplinjen. Det går även att ringa till Rädda Barnens orostelefon om radikalisering. När det kommer till vad man som förälder, lärare eller vän kan göra är att vara påläst och ha kunskap om hur radikalisering fungerar. Då blir det lättare att upptäcka tidiga tecken.
Terrorlagstiftning i Sverige
Sverige införde en terrorlagstiftning efter terrorattentatet i New York, 2001. Många har kritiserat den nuvarande terrorlagstiftningen för att vara alldeles för vag och svår att tillämpa. Riksdagen har sedan införandet 2003 gjort flertalet kompletteringar samt nya lagförslag. Bland annat lades ett nytt terrorlagsförslag fram under 2019. Dock fälldes förslaget eftersom det stred mot föreningsfriheten.
Lagförslaget handlade om att kriminalisera medlemskap i terrororganisationer. Med en sådan lag hade man enklare kunna fälla IS-krigare som återvänder till Sverige. Men i och med avslaget behöver man nu gå igenom förslagen och omarbeta för att inte strida mot grundlagarna. Säkerhetspolisen menar dock att det inte i stort handlar om en skärpt terrorlagstiftning. Det viktigaste arbetet ligger i förebyggandet av terroristgrupper och extremism i Sverige.
Nya lagförslag
I och med det pågående kriget i Syrien och Irak har antalet terrorresenärer ökat markant, något som säkerhetspolisen medger. När exempelvis våldsbejakande islamistiska personer återvänder till Sverige intensifieras även radikaliseringen i landet. Med det nya skärpta lagförslaget om en ny terrorlag var tanken att kunna kriminalisera medlemskap i terrorgrupper. Dock fick förslaget avslag och man jobbar nu på att ta sig runt grundlagarna.
Idag gäller fortfarande terroristbrottslagen som införskaffades 2003. Den säger bland annat ett terroristbrott är straffbart om gärningen allvarligt kan skada en stat eller om gärningen är avsedd att skrämma en befolkning eller befolkningsgrupp. Straffet ligger mellan fyra år till högst arton år, eller livstid. Andra olagliga handlingar som täcks av terroristbrottslagen är bland annat:
- Mord
- Dråp
- Grov misshandel
- Människorov
- Olaga frihetsberövanden
- Grovt dataintrång
- Grov skadegörelse
- Mordbrand
- Sabotage
- Flygplatssabotage
- Spridande av gift och smitta
- Vapenbrott
Om man jämför med grannlandet Norge ligger Sverige långt efter. Norge har haft en terrorlag som förbjuder samröre med terroristorganisationer sedan 2013. Man har därefter lagfört 13 stycken IS-återvändare. I Sverige ser det annorlunda ut. Sedan 2012 har cirka 300 personer rest från Sverige till konfliktområden och cirka hälften av dessa har sedan återvänt till Sverige. Hade vi haft samma lagstiftning som Norge hade det varit enklare att lagföra återvändande IS-krigare. Det har dock varit krångligt att lagföra förslaget i Sverige eftersom föreningsfriheten är skyddad av våra grundlagar.
Samröre kan bli förbjudet
I det nya lagförslaget som kom fram vill man att det ska bli straffbart att hjälpa terroristgrupper på olika sätt. Ett samröre kan handla om att man hanterar vapen, hyra ut lokal eller mark åt en terroristorganisation eller om man finansierar eller rekryterar till en terrororganisation. Justitieminister Morgan Johansson (S) har sagt att Regeringen ville gå längre med den nya terrorlagen, men att man ändå med de nya lagförslagen kan göra stor förändring.
Helst ville man alltså kunna förbjuda medlemskap i terroristorganisationer, men i och med att man måste ändra grundlagarna för det (vilket är en lång process med två beslut i Riksdagen och riksdagsval) blir det för svårt just nu. Man jobbar vidare för att få igenom striktare lagar i den nuvarande terroristbrottslagen. Vid sidan av omarbetningen av den nuvarande terrorlagen arbetar även säkerhetspolisen, Brå och andra instanser med det förebyggande arbetet av att upptäcka radikaliseringen innan det är försent.